Enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken kan tingsrätten anordna godmanskap för en person om denne på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är tingsrätten som beslutar om godmanskap. Samtidigt förordnar rätten en person att som god man utföra uppdraget. Den som utses till god man ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

Godmanskapets omfattning skall alltid anges i förordnandet. Enligt huvudregeln krävs den enskildes samtycke. Godmanskap kan dock anordnas för en person utan dennes samtycke om personens tillstånd är sådant att denne uppenbarligen inte förstår vad saken gäller.

Den som har fått en god man kallas för huvudman. En god man får inte gå emot huvudmannens vilja och denne kan säga upp godmanskapet. En god man har rätt till skäligt arvode, även om uppdraget av hävd delvis är att betrakta som ideellt. Arvodet betalas av huvudmannen eller av kommunen, detta är beroende av hur stora tillgångar och inkomster huvudmannen har.

Den kommunala myndigheten överförmyndaren eller överförmyndarnämnden utövar tillsyn över godmanskap i kommunen.

Enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan tingsrätten anordna förvaltarskap för en person om denne på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Förvaltarskap ersatte år 1989 det som då hette omyndigförklaring. Till stöd för förvaltarskap ska alltid finnas läkarintyg eller likvärdig utredning. När rätten meddelar ett beslut om anordnande av förvaltarskap, ska den samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Den enskildes samtycke behövs inte.

Den som är ställd under förvaltarskap kallas huvudman. En förvaltare är inte beroende av den enskildes samtycke för sina åtgärder utan handlar på eget ansvar i den enskildes intresse och för dennes räkning. En person som har en förvaltare förlorar rättshandlingsförmågan på de områden som förvaltaren övertar. Förvaltarskapet kan indelas i att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Hur omfattande förvaltarskapet ska vara beslutas av rätten i varje enskilt fall. Såvida inte domstolen beslutar särskilt att förvaltarskapet ska omfatta det så behåller huvudmannen bland annat rätten att ingå avtal om tjänst eller annat arbete samt rätten att själv disponera över tillgångar denne själv förtjänat genom eget arbete.

Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. Den enskilde behåller alltid sin rösträtt.

Om ett barn vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, skall överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Det betyder att den gode mannen har rättighet och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Ansökan om god man får göras av Migrationsverket och av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan. Enligt Migrationsverkets hemsida ska en god man för ett ensamkommande barn bland annat:

• bekräfta ansökan om asyl om barnet självt lämnat in en ansökan (även ett biträde kan bekräfta ansökan om en god man inte är förordnad ännu)
• ge fullmakt till det offentliga biträdet att agera för barnets räkning i asylärendet
• ansvara för barnets ekonomi genom att till exempel ta hand om bankkort och ansöka om dagersättning och särskild ersättning
• stödja barnet vid utredning och samtal hos Migrationsverket
• stödja barnet i samband med information om uppehållstillstånd eller vid förberedelser för återvändande till hemlandet
• fungera som stöd vid kontakter med föräldrar eller andra släktingar och stödja barnet i att leta efter anhöriga.

Enligt Sveriges kommuner och landstings hemsida ska den gode mannen fungera som en spindel i nätet och se till att barnet får en bra första tid i Sverige.

En god man har ingen försörjningsplikt gentemot barnet och ansvarar inte heller för det faktiska omhändertagandet. Det ansvaret har familjehemmet eller HVB-boendet, i sista hand socialsekreteraren. Samma regler enligt socialtjänstlagen som gäller för placerade barn gäller även för de ensamkommande barnen.